Rätt eller fel?

Det finns flera sanningar!
Det kände ni naturligtvis redan till… men för mig idag 49 år 🙂 är detta något som äntligen har ”ramlat ner”.  Jag har utvecklat min ”gråskala” kan man säga. Min verklighet har varit svart-vit. Av-på, god-ond, snäll-dum, fin-ful, bra-dålig och inte minst RÄTT eller FEL.

Lena Appel. "Det finns flera sanningar!!?"
Lena Appel. ”Det finns flera sanningar!!?”

Det där har satt käppar i hjulen för mig. I tron att det faktiskt finns rätt och fel och i min iver att alltid göra RÄTT har jag med mina ambitioner ofta hamnat i kläm, då jag lyssnat till medmänniskor med andra ståndpunkter och åsikter än mina, och kunnat se poänger och logik, för att sedan fundera på ”vem har rätt?” Och alltid dragit slutsatsen att det är nog JAG som har FEL!

Ni fattar ju själva… Det är en mycket dum fråga – Vem har rätt? Vad är sant? Allt och inget skulle jag säga. Se på konflikterna i världen, hemska saker händer! Vem har rätt? Jag vet verkligen inte.  Det enda jag kan komma på är att – GÖRA RÄTT FÖR MIG. Alltså göra det som jag känner är rätt för mig, men det måste jag kunna göra utan att skada andra människor. Annars är det inte rätt… för mig.

Allt gott/Lena

Några tankar om hormoner

Om man som jag drabbas på det sättet att jag periodvis blir… hur ska jag säga? – Personlighetsförändrad. Allt som dagen innan var ljust och hoppfullt är nu svart och fullständigt meningslöst, å fort går det.

Lena Appel. "Tankar om PMS"
Lena Appel. ”Tankar om PMS”

En riktig ”berg-och-dal-bana”. Ibland blir jag överraskad själv! Som när jag ena stunden svarar på en fråga från min man med ett trevligt sätt och ljus och kvittrande röst, och en halvtimme senare får ett fullständigt anfall (typ spett i hjärnan) av en liknande fråga. Jag behöver väl inte säga att det inte är trevligt och rösten påminner mer om någon sångare i ett dödsmetallband.

Det är möjligt jag är drabbad av fler diagnoser än PMS – jag vet inte men så kan det kanske vara. Men hur som helst så har jag hittat lite preparat som jag har provat under en tid och jag måste säga att för mig fungerar det ganska bra. Jag säger inte att jag är befriad från mina ”dalar” något bättre är det tycker jag (har inte frågat min man) rösten är kanske åtminstone lite mer åt Nina Hagen (är det bättre?) Nåväl på hemsidan www.mialundgren.se kan man läsa och bli lite klokare om våra komplicerade kroppar.

Lena Appel. "Tankar om PMS"
Lena Appel. ”Tankar om PMS”

Och tillsammans med en app WomanLog, som gör att jag har lite mer koll på var i ”berg-och-dal-banan” jag befinner mig och kan ha framförhållning och lindra det värsta, typ hinna få fram kräkpåsen innan kurvan. Man kan ju tycka att när man närmar sig femtio och kanske snart ska börja åka i ”Tekopparna” istället borde ha bättre koll, men nej tyvärr inte jag. Men bättre sent än aldrig som man brukar säga 🙂

Allt gott/Lena

Är du normal?

Är alla normala här?
Det brukar jag fråga elever eller åhörare då jag pratar om mitt konstnärliga arbete eller föreläser med anledning av ”mitt uppdrag” som anhörig/mamma till barn med funktionsnedsättning. Det uppstår oftast ett spontant skratt och spridda neeej. Inte jag heller förklarar jag och det blir prat om vad det egentligen innebär. Jag brukar ta fram den här texten;

Lena Appel. "Are You Normal?"
Lena Appel. ”Are You Normal?”

normal (motsats: utomordentlig, extrem, abnorm, patologisk) regelrätt, (regel)riktig, korrekt, mönstergill; gängse, vanlig, ordinär, genomsnitts-, konventionell, reguljär, typisk; tidtabellsenlig; genomsnittlig, medelmåttig; (tekn., ibl.) normgivande, normenlig, standardiserad; själsfrisk, tillräknelig, sund, (fullt) klok, vid sina sinnens fulla bruk, vid sunda vätskor

Det har genom åren handlat mycket om det. Utanförskap som ett funktionshinder innebär både för den som är drabbad och anhöriga. Jag har gjort många verk som ställer frågor kring normalitet. Funderat kring vad som gör att vi fungerar eller inte fungerar i samhället.

Det är rätt roligt att konstatera att just det som många av oss kämpar med att INTE vara typ, gängse, ordinär, medelmåttig är det som kallas NORMAL, och det vill man ju vara…eller?

Risken/chansen är ju som ni förstår överhängande att mina blogginlägg kommer att handla om just detta på ett eller annat sätt. Känner ni att det inte angår er så vet ni att ni lugnt kan ignorera mina utskick, men kanske känner ni någon som kan vara intresserad?! Var då så snälla att tipsa om min sida, jag vill nå ut och behöver input. Och detta är ju trots allt ett s.k. socialt medium 🙂

Allt gott/Lena

Konstnär