Kategoriarkiv: #blommor

Bland strumpor och tulpaner

 

Målningarna levererade till galleriet.
Invirade i gamla lakan och täcken eftersom det inte handlade om någon längre transport.

Det slog mig att detta sätt att paketera konst har ju använts länge, ganska miljövänligt när man tänker efter. Även om bubbelplast också förekommer men det blir inte lika mycket. Och återanvändningen är stor. Känner mig nöjd.

I ett anfall av miljöduktighet började jag fundera på hur man kan använda avlagda kläder som inte funkar att ärva längre i sammanhanget, ett par strumpor och lite tejp skulle blir en utmärkt ”hörnskyddare”. Vilken tur att jag har kassvis med strumpor i mina gömmor. De har jag sparat av andra anledningar – det är embryon till figurer. Kanske är det lite magstarkt att använda embryon till packmaterial? Går det någonsin att vara helt hundraprocentigt politiskt korrekt 🙂

Mina tidigare figurer har utvecklats till blommor, i dagsläget tecknad eller målad i olika teknik, kanske utklippt i papper. Vem vet – strumpblomman kanske inte är långt borta. Jag känner att det kliar i fingrarna. Tekniker och uttryck må skifta men det handlar alltid om mångfald och allas rätt till en plats i rabatten eller i byrålådan.
Tack Staffan Westerberg för att du tog strumpan till nya höjder.

Allt gott/Lena

Är du kulspets eller blyerts?

Du är unik…
…döpte jag en bild till, det är ju en självklarhet, faktiskt. Men ändå är det något som vi hela tiden måste påminnas om.  Idag har jag en ”surdag” och känner mig irriterad på att det måste vara så. Alla dessa käcka ordspråk och glada tillrop, i stil med ”Var dig själv”, ”Det finns bara en som du” osv.

Och där räknar jag in mig själv naturligtvis, hela min konstnärliga gärning går ut på det. Men ibland funderar jag på om det gör någon nytta? Det kan ju bli så jävla käckt att man kräks, sådär klämmigt så man flyr, här tänker jag lite på ”åttiotals-Susanne” med sina tajts och benvärmare som hejjade fram oss med benlyft och armvift i TV-sända Workout pass.

En själslig Susanne vill jag inte ha, eller vara. (Det är inget fel på henne som person, det är fenomenet) Nej jag byter titel…

Öena Appel ”Är du kulspets eller blyerts?”

”Är du kulspets eller blyerts?”

Allt gott/Lena

Work in progress

Förlustar mig i ateljén
Med målningar som skall vara med på julsalongen hos Galleri Sjöhästen här i Nyköping i december. Galleriet är inrymt i ett äldre hus med stora vackra fönster och högt i tak och knarriga golv. Känns spännande och roligt att få hänga mina verk i den härliga miljön och se vad som händer.

Lena Appel, work in progress

Det är alltid lika spännande att hänga en utställning. Jag har varit med på utställningar i klassiska gallerier och konsthallar, industrilokaler, ett gammalt elverk, kyrkor. Inomhus och utomhus. Och det blir något nytt varje gång. Ett verk förändras med miljön och betraktaren, det är bara att hänga med.

Men än så länge är vi (jag och mina blomindivider) i den trygga ateljén och allt är frid och fröjd, och jag är en lyckligt lottad människa som får hålla på med detta som jag älskar.

 

Klart slut å kram Lena